Surguul’ songox uu xotolbor songox uu????
Tetgelegt orgodol gargaxyg xusch baigaa xuuxduuded neg zuiliig sanuulaxgui bol bas boloxguinee. (Daxiad neg ugleed orxio Gah-gah-gah)
1. Surax gej baigaa chiglel/mergejlee songono.
2. Uunii daraa ug mergejleer surgalt yavuuldag surguuliudiig olj medne.
3. Ug surguuliin tuxain mergejleer surgalt yavuuldag xotolbor buyu course n’ bodlogo/texnologi/management/ sudalgaa g.m-eer chuxam al’ tal n’ davamgalsniig xar’tsuulj uzne.
4. Deerxi deer undeslen study plan action planaa bichne. Tuunees tas bodlogo onol davamgailj surchaad butsaj ireed Avstraliin turshlaga deer undeslen zoxion baiguulna geed bicheed baij bas boloxgui baixaa.
When you are selected as a panelist for scholarship you have a right to select three courses/Uni. If the first Uni declines admission your application goes to next and etc. For example, when under ADS I applied for my Master’s in course my first choice was Monash, however it gave me a conditional offer which I declined. Then Flinders gave me unconditional offer. When I was looking for a Doctorate course I found 5 Unis with similar programs. I choose Adelaide and there are two Unis that offer the course, UniSA and Flinders. UniSA course was more theoretic than Flinders’ one so I have chosen Flinders.
Tips:
-Beware of the course complexitity. Therefore, read a course description and topics info. Tegexgui neex goe nertei ooroo ch oilgoxgui baigaa xotolbor songochood ireed surch chadaxgui baix toxioldol gardag shuu. End ircheed solino gedeg oilgolt baixgui tul anxnaasaa mash bodoltoi songox xeregtei. Negent manai ulsyn xuny nootsiin bodlogo, xeregtseetei uyaldaj ug xotolbor xeregjij baigaa uchraas ene mergejil xeregtei geed surax gej ircheed minii tolgoi xurexguinee solino geed guigeed baix n’ xer es zuid niitstei yum bol. Turshlagaas xaraxad xotyn neriig xarsnaa baigaa surguuliudaas n’ songood tegeed yag yu surax gej irsnee oilgoogui tsoxij yavaa noxduud mer ser taaralddag. Mon ircheed surch chadaxgui, tolgoi n’ xurexgui ch baidag yum uu ooriigoo ix zovoodog shuu.
-Big name Unis. Negent chuxal shaardlagatai mergejleer surgax gej baigaa uchraas tuxain surguul’ bish mergejil n’ chuxal gedgiig oilgoj ‘bodoltoi’ applicationn boglox shaardlagatai. Tomooxon surguul’ songood apply xiitel ene surguul’ namaig avaxgui bol yax ve esxul offered course n’ manai HR bodlogotoi niitsexgui bol yax ve gedgiig bodoltsox xeregtei. Xerev surguuliasaa offer avch placementee xiij chadaxgui bol myanga IELTS 6.5 baigaad busad shaardlagyg xangasan ch gesen scholarship xurtex bolomjgui boldog yum shuu.
Busad zarim zuilsiig ch mergejil, surguul’ xotoo songoxod tootsox xeregtei boldog tul xolbogdox medeelliig blogyn door baigaa presentation-ees xaraarai.
Alimaa
Enuugeer neg orood garaxad gemgui http://gegeen.wordpress.com/2007/10/26/australian-uni-ranking/
Comments on: "Uni selection vs. Course selection" (12)
[…] Uni selection vs Course selection 14/08/2009 — Alimaa https://alimaa.wordpress.com/2009/08/14/uni-selection-vs-course-selection/ […]
*Uni- short for University
Thanks Alimaa,
It was valueable advice. I will keep visiting your blog.
Sain baina uu? Bi ADS-d apply hiih sonirholtoi baigaan.
Tanaas asuuj lavlah 2 zuil bainaa,zuvluguu ugnu uu?!
1t n manai baiguullaga uul uurhain tonog tuhuurumj, selbegiin uilchilgee uzuuldeg yum, harin minii ajil selbegiin hudaldaa, uilchilgee, aguulah saijruulah geh mettei holbootoi yum.Teheer bi ter targeted fielduudees aliig n songovol zugeer ve zuvluuch? Bi uul n resource management n tohiroh yum baina gej bodson chin minii ajiltai holbogdohgui baigaliin nuuts yum shig bna tiimuu.Ene field deer todruulga ugch tuslaach?. Nuguu songolt n mining l bolj bh shig bn getel boloh eshiig n meddeggui.
2t n action planaa bichheesee umnu(yur n apply hiiheesee umnu) surguulitaigaa holboo togtooj,offer avsan baih yostoi yu?
Thanks,
1. Zaaval chinii ajiltai shuud xolbogdoxgui baij bolno sh dee. Gexdee chi mining equipment zardag iim uchraas manaid iim iim yum xeregtei (tuxailgal resource management) geed tegeed l apply xiij bolno.Action plan/study planaa xer sain gargaj baigaagaas xamaarna. Mon chinii undsen mergejil chin’ ene chigleleer elsen course-iin entry requirements xangax estoi.Mining engineering uchraas injener bish bol NO.
2. Ugui. Offer avax xurtel chin’ zondoo yum bolno.
Anxaaruulga:
Busad bichleguudiig unshij baij asuultaa tav’j baixyg xusye. Ene talaar omno bichsen baigaa.
Mon chamaig xen be gedgiig bi medexgui uchraas eniig n’ songo gej xelex bolomjgui.
Sain uu Alimaa,Bi chinii buhii l zovlogoog unshsan. Ih talarhaj bna. Bi NEMA-d ajilladag. Enehuu tetgelegt Disaster management bolon tuuntei holbogdol buhii chigleleer apply hiih huseltei bgaa yum. Gevch olon surguuli ruu orood ene chigleliin megrejliig haigaad oldoggui ee. Bogino hugatsaand uuniig olohod tuslaach. Minii huvid South Aus-d ali ch hot, ali ch surguuli baij bolno, hamgiin gol ene chigleliin mergejil baidag surguuli-g olj ogohod tuslaltsaa uzuulehiig hucheenguilen husie.
Ken be xo? NEMA-giinxan ug n’ namaig ix sain l tanidag yum daa KKKK. Gadaad xariltsaany Ariunaagaas sain asuu, bi sayaxan todorxoi zovlogoo ogson baigaa.
NEMA Category 1-eer orj baigaa. Tiim boloxoor disaster management-eer surax bolomjtoi.
end AusAID Contracted Universities geed 19 uni bn:
http://www.cabsaf.mn/Scholarships.htm
edgeerees jijig town-d campustai hediig ni hasaad 13-16 uni-n l songolt arai gaigui haragdjiina. Tegeheer hailt chini ovoo nariischaagaa baih gej naidjeenoo.
# The University of Wollongong
# Australian Maritime College
# The University of New South Wales
# The Australian National University
# The University of Queensland
# Curtin University of Technology
# University of Southern Queensland
# Flinders University
# The University of Sydney
# James Cook University
# University of Technology, Sydney
# Monash University
# The University of Western Australia
# Northern Territory University
# Victoria University
# Southern Cross University
# Swinburne University of Technology
# The University of Melbourne
# The University of Newcastle
1. http://cricos.deewr.gov.au/
ene Avstraliin Bolovsrolyn yamny course bolon Uni-geer n’ xaidag engine baigaa. Orood oorsdiinxoo chigleliig xaigaad yavchaarai xo
2. Disaster management g.m tiim nariin zuileer suraxaar surguulias tav’j baigaa shaardlaga n’ Science tal ruugaa buyu math, physics, statistics, computer modelling geed texnologi, science shalguur ix ondor tav’dag yum. Management-iin (Public admin exul environment ch yum uu)-iin chigleleer course olood bagsh narynx n’ profile, topics description sain unshaarai gej zovloyo. Zaaval Disaster mgt gsen nereer baixgui. Jisheelbel manai Public Admin-d Risk management geed xicheel ordog bogood sanxuugiin talynx ix ordog bolovch theory, concepts sain zaadag.Bi research topic-oo ene chigleleer avch zagvarchlal xiij baisan. Xerev toondoo unexeer sain bol acturial science-eer suraxad manai ulsad ix xeregtei baigaa, risk, modelling+insurance gesen aguulgaar yavdag. COURSE DESCRIPTION-tei sain taniltsaarai.
TQ
Sain uu Alimaa egchee,
Ashgui odo l ovoo zov chigleliin medeelel ruu orj biah shig baina. bi urd ni haa hamaagui gazraar tenej heseed yag heregtei medeelelttei hesegtee ordoggui baisan yum baina.
Uneheer unetei zovlogoo bainaa. bayarlalaa. dahiad sain unshij taniltsaad tanias zovlogoo avahaar dahiad bichnee.
Tsag bolon setgelee zoriulan bichdegt tani bayarlaj yavdag shuu.
alimaa bi mergejlee yaj songox ve………… ug ni zagvart sonirholtoi l doo. tgeed eej aaw 2 barilgiin ingener bol geed baixiin. barilgiin ingener ireeduitei bolow uuu.
eswel biznessiin chigleleeer gadaadad surah bol yah uuu……………..